Garda En ledig dag i Garda. Vandring längs strandpromenaden, en rejäl siesta. Par, par överallt par. Herr och fru Europé. Värdinnan på hotellet pratar med katten när jag kommer in efter lunchen. ”Lui capisce”, säger hon, han förstår. När han vill ha kött går han till köket, och när han vill ha mjölk går han till baren. Han har två poster. Värdinnan på hotell Miravalli talar med alla gäster, pè italienska. Och jag förstår, ungefär […]
Ack, ljuva sommarmalmö… detta hann jag med innan jag kastade mig ut på järnvägen igen… SoKo (fredag 15/8) Kanske fick Björk och Jonathan Richman ett hemligt barn för tjugoett år sedan, som gömdes hos familjen Sokolinski i Bordeaux? SoKo sjunger med viskningar och skrik och allt däremellan och har en varitémässigt scenframträdande som kommer alldeles till sin rätt i ett cirkustält. Köerna ringlar långa utanför även efter att spelningen har börjat. SoKo har en stor […]
Kalmar Vandrat ner för Västerlånggatans kullerstenar. Gamla stan, Kalmars gamla stad, är sådan att man borde sätta upp en skylt: Gå sakta: Idyll. Det är kvällssol och ljummet och sommaren är tillbaka efter en dag av regn och höst. I går morse vaknade jag efter oroliga drömmar med feber och tillhörande ångest. Nu ser jag till att vila lite och avstår vidare analyser. Man skulle annars kunna säga mycket om Kalmars förändringar de senaste tio […]
Eskilstuna, en tisdag om sommaren Det finns, i Eskilstuna liksom i andra mellanstora svenska städer barer där människor möter människor. En kedja har gjort det till sin slogan. På Harrys stavas sommarens tisdagskoncept halva priset i baren, Peter Siepen i rött plommonstop och två lättklädda dansöser. Vi kommer vid sju och alla bord är bokade, givetvis. Men det går minsann att slinka in lite senare och under kristallkronorna hitta ett bord ledigt mellan biosuperande väninnor […]
Stockholm 26/7, lördag ”Nu är det kört” är en bärande replik i Fläskprivat, och den får sätta stämningen för kvällen. Prideveckan inleds på Judy’s på Närkesgatan. På scen nere i den trånga källarlokalen står Robert Fux i grå peruk, som sextioåriga Maj-Britt. Ett burleskt spex, musikalversionen av en lågbudgetporrfilm. Det är fläskigt, frejdigt, fullsatt. Den odödliga klassikerns intrig: ”Året är 1987 och en ung porrfilmare beger sig ut i förorten för att filma två mulliga […]