Malmö, fredag Det är pensionsutbetalningsdag. En äldre man sitter och väntar på ett bankkontor i Malmö. Han hör inte så bra, har hörapparat, men vill gärna komma i samspråk med de andra som väntar. Han är född 1935, och han minns hur han cyklade ut på Rosengård 1950, det var kor och grisar, alléer, det var ju på landet då. Men ingenting är ju sig likt. Han hör som sagt dåligt, jag uppfattar inte om […]
Malmö Jag går direkt från tåget ner mot Beijerskajen, förbi avspärrningar vid tunnelbygget, genom det ruffiga regnet förbi högskolebiblioteket. På Amore har Popskolan terminsavslutning. Jag har faktiskt varit med på varje föreläsning. Klassens ljus. Det har handlat om Ike Turner, det har varit Dylannörderi och annat. Alltid bland galonsätena på Vinylbaren. Närvarokontroll men inga terminsavgifter. Men Amore är något mycket speciellt, en gammal hamnlokal. Jag gillar som bekant garageklubbar och postindustriella konsertlokaler. Och ikväll jag […]
Kalmar, lördag Hemma i Kalmar igen, det är glöggfest hos föräldrarna. Jag blickar in på de bågnande bokhyllorna i min fars skumt upplysta arbetsrum och tänker att det är inte så konstigt att jag blivit som jag blivit. Det här biblioteket gör sig alltid som bäst i adventstid, det är nu någorlunda städat och endast den klädsamma delen av bohemeriet framträder. Vid första glöggfesten liknade min konfirmationspräst entusiastiskt, och så entusiastiskt som bara han kan, […]
Så, saffranspannkakefaten är diskade. Första varvet har gått på Elvis julskiva. Golvet knarrar ute i tamburen, gäster går hem. Ljusen släckta. Kanske tänder jag ett till innan jag lägger mig, när jag stängt till rummet. All analys är färdig. Det är bara att agera.
Detta är historiska dagar: America is a beacon of hope once more, Kalmar FF har vunnit allsvenskan och… räcker inte det? Om valutgången har mycket sagts, och mycket mer kommer att sägas. Det är stort, många säger det. Men det är stort. Åker man till USA nästa år: ingen smirking Cheney on the wall. På den egna valvakan vaknade jag till i brunblommiga soffan lagom till McCains concession speech. Alla hade gått och lagt sig […]
Malmö DR. METABOLISMYS FOR PRESIDENT IS BORN (ERZMUMIN’S BONBON, now…) Johathan Meese, performanceartist, framträder på Lilith. På scen, mot en vit fond med en röd rundel, målar strålar som på den japanska örlogsflaggan. Vi i publiken mingar runt, köper öl och vin i baren, tuggar på ost och oliver. Monoton ljudslinga. Snart börjar Meese, som är lite lik Gary Oldman i Coppolas Draculafilm, småheila. ”ADOLFHITLER…”. Vi värjer oss, eller behöver inte ens värja sig, det […]
Malmö Solen har gått ner över en vacker höstdag, ännu en svart måndag. Vad ska man mer säga om krisen? I don’t want to add to the speculation. Och det är inte direkt något jag kan göra, is it? Jag arbetar och betalar skatt, tro det eller ej. Vad man kan konstatera är att det inte kommer oväntat. Vad man också kan konstatera är att det inte riktigt satt sig i skinnet än. Det är… […]
Malmö Jag åkte från Verona för sista gången för två veckor sedan. På tåget hem läste jag om hur den romerska arenan, liksom en rad av de andra klassiska operahusen, blivit bankrutt och nu ställts under direkt statlig förvaltning. Nedskärningar, vanstyre och uteblivna sponsorintäkter angavs som orsaker. Kris på scenen, liksom på världsarenan utanför Veronas murar. Jag tänker som Peter Englund skriver, att finanskrisen är större än 9/11. Andra tar ut svängarna rejält och slår […]
Garda En ledig dag i Garda. Vandring längs strandpromenaden, en rejäl siesta. Par, par överallt par. Herr och fru Europé. Värdinnan på hotellet pratar med katten när jag kommer in efter lunchen. ”Lui capisce”, säger hon, han förstår. När han vill ha kött går han till köket, och när han vill ha mjölk går han till baren. Han har två poster. Värdinnan på hotell Miravalli talar med alla gäster, pè italienska. Och jag förstår, ungefär […]
Ack, ljuva sommarmalmö… detta hann jag med innan jag kastade mig ut på järnvägen igen… SoKo (fredag 15/8) Kanske fick Björk och Jonathan Richman ett hemligt barn för tjugoett år sedan, som gömdes hos familjen Sokolinski i Bordeaux? SoKo sjunger med viskningar och skrik och allt däremellan och har en varitémässigt scenframträdande som kommer alldeles till sin rätt i ett cirkustält. Köerna ringlar långa utanför även efter att spelningen har börjat. SoKo har en stor […]