Det är så att allt arbete kommer på en gång, ofta. I dag besök på en statlig myndighet där det fortfarande serveras bricklunch i egen matsal, och ärtsoppa varje torsdag. I dag pyttipanna. Jag var där och deltog i vidareutbildning av räddningsledare. Sen tillbaka till stan och lektion för mina nybörjare, snart inte längre nybörjare, i svenska. Och sen… mer som ligger på hög. Samma visa i morgon, men det bli åtminstone indiegympa på kvällen. […]
Varför har jag inte sett detta förut? Att göra reportage till tecknade serier, det har jag sett, men radioman som jag är har jag ändå inte (eller just därför) inte funderat på detta fantastiska sätt att gå till väga med gamla intervjuband. Blank on Blank gör helt enkelt animerade filmer av gamla intervjuspår. Ray Bradbury, John Lennon, Maya Angelou, Fidel Castro, Heath Ledger, Robin Williams, John Coltrane… för att bara nämna ett fåtal.
Körsbärsträden där har redan blommat över. Det kan de väl inte ha gjort, tänker jag på väg upp för backen till Kirsebergs torg. Men sådant är just vad de gör, de där träden.
Det här var helt enkelt en väldigt njutbar festival, Intonal. Inkonsts lite svåranvända lokaler möblerades, avskärmades och utnyttjades så att det kändes just som något nytt, en festivalklubb någon annanstans. Och den – som jag tyckte – lättillgängliga njutbarheten sammanfattar nog både intrycken från Ephemera och BNNT och det avväpnande nördiga i Acousmatic for the People, där det gick att sitta i djup kontemplation (någon gick till och med upp på scenen och gjorde olika […]
Det här två-killar-med-masker-som-rör-sig-intensivt-och-har-konstiga-instument: Det blir förvånande ofta ändå väldigt bra, mot vad det låter som. Här BNNT från Intonal ikväll.
…är akter, samtal och installationer på Intonal i full gång. Innovativast är nog doft- och ljudinstallationen Ephemera, som också är en parfymkollektion.
Förutom Intonal som alltså är en alldeles ny festival i Malmö som inte får missas, så finns det annat att göra i helgen: • Fredagen kan inledas på Media Evolutions After Work, som bara kanske är världens bästa, men i varje fall väldigt lyckad. Det brukar vara mer av förfest än företagsmingel, möjligen tvärtemot vad man skulle kunna tro. Frejdigt och fullt av folk. • Till stor glädje för mig blir filmfestivalerna bara fler och […]
Jag läser Nina Lekander om varför Berlin fortfarande är Berlin, och alltså inte har släppt den titeln till någon av alla de aspirerande pretendenterna. Och jag har faktiskt börjat fundera på en spontanresa. Det var alldeles för länge sen. Eller en lite mindre spontan: Tåget som jag åkt så många gånger fram och tillbaka via färjan med, har nu fått en egen lågpriskalender. På tiden i striden mot bussar och flyg. Redan i helgen blir […]
Att sitta på en krog och plötsligt höra en sång som i minnet hör hemma någon annanstans – det är en särskild känsla. Nu sitter jag på Mässingshornet och plötsligt – helt oväntat en sång från det inre rummet som jag fick skickad över Skype från Polen, och sen hörde till eftertexterna till filmatiseringen av Wojna polsko-ruska pod flagą biało-czerwoną av Dorota Masłowska. Låten heter ”Ja soldat”, av 5’nizza från Charkiv.
Grigorij Sokolov har kallats en av dagens allra främsta pianister. När han nu förekommer i en ny liveinspelning, The Salzburg Recital, är det en serie känsliga Chopin-tolkningar som utgör huvuddelen. Skivan avslutas däremot med Bach och ”Ich ruf zu dir, Herr Jesu Christ”, som tillsammans med John Coltranes ”Naima” är det stycke jag framförallt minns från Pawlikowskis Ida.